Luminate festival - ett minne för livet

elden.jpg

luminate öppningsceremoni Min högsta önskan var att vår tid i Nya Zeeland skulle ge mig en ögonöppnare. Få mig att våga släppa taget lite. Leva.

Jag sökte inte den typen av kickar som bungyjump ger utan mer på ett personligt plan, spirituellt och intellektuellt. Precis när vi bokat vårt flyg till andra sidan jorden hittade jag av en slump Luminate-festivalen. Det var bilderna som fångade mig först och efter att ha läst en presentation om festivalen, som löd såhär : a vibrant festival of cutting-edge live and electronic music, visual and performing arts, inspiration, knowledge sharing and pioneering environmental initiatives kände jag att this is it. Vi måste hit. Biljetterna köpte vi samma kväll och nedräkningen kunde börja.

Road trip i bergen Luminate går av stapeln vartannat år i nationalparken Abel Tasman i Golden Bay-området. Hela festivalen genomsyras av ett starkt hållbarhetstänk och lockar till sig besökare från jordens alla hörn. Förhållningsreglerna är enkla: allt du tar med dig måste du också ta med dig tillbaka, ingenting får lämnas efter. Det är inte tillåtet att ta med glasflaskor eller dricka alkohol på festivalen. Maten som säljs i food courten är uteslutande vegetarisk och är du intresserad av att äta här får du själv ta med dig bestick och tallrik. Toaletterna består av 100% återvinningsbart material och duscharna (2 st för totalt 3000 besökare!!!) värms med hjälp av solljus.

travelbug.se

luminate festival nya zeeland Vägen dit är svårtillgänglig, med ringlande serpentinvägar och smala grusvägar som förvandlas till nästan ogenomtränglig lervälling när det regnar. Stackars White Shadow fick verkligen kämpa!

Abel Tasman nationalpark Vi hade preppat en hel dag innan med att handla tält och campingutrustning, fylla upp vatten i stora dunkar, tanka bilen och proviantera. Att vända nerför berget igen för att vi glömt något ville vi undvika till varje pris.

Första natten spenderade vi på en liten grusplan invid festivalområdet tillsammans med ett gäng andra festivalbesökare i väntan på att få checka in morgonen efter. Någon hade tänt en liten grill, en kille plinkade på sin gitarr i skenet från elden och han fick snart sällskap av en annan kille på en trumma. Stämningen var uppsluppen och människor verkade trevliga. Den natten var den första vi sov alla tre i baksätets 140cm utrymme, något som vi skulle vänja oss vid de kommande sju veckorna.

Luminate festival, canaan road På dagarna slappade vi i vårt camp, gick på yogaklasser och göttade oss med att göra så lite som möjligt. Vi tog en runda förbi matstånden och kikade lite på handgjorda smycken, kläder och annat pyssel. Överallt på Luminate log folk mot oss och var man än gick fanns det något kul att titta på - alltifrån poikonstnärer till spontana dansuppvisningar, gyttjekrig och kramkalas.

hippies luminate festival På kvällarna blev stämningen en helt annan - festlig, uppsluppen och glad men med samma sköna vibe som på dagen. När mörkret kom hängde vi uteslutande vid den elektroniska scenen, för musiken i första hand men också för att dansa var det enda sättet att hålla sig varm!

Dagarna uppe i bergen blev stekheta men nätterna desto kallare och vi huttrade som bara den i våra tunna sovsäckar. Att vakna mitt i natten för att gå på toaletten var ett gissel, fumla runt efter ficklampa, dra på sig skor och försöka smyga ut utan att väcka hela grannbyn.

camping festival nya zeeland

Men så - stjärnorna! Aldrig någonsin har jag sett så mycket stjärnor  på en och samma gång och jag blev stående och bara gapade. Jag önskar så att jag hade haft en kamera att förverkliga detta men det får förbli ett minne jag bär med mig i hjärtat.

Nu i efterhand när jag tänker tillbaka på vår vecka däruppe bland bergen minns jag nästan bara det positiva. Men jag vet ju att det var jobbigt stundtals också. Att svettas och frysa om vartannat. Att inte få duscha på en hel vecka. Att jag fegade ur under en workshop och kröp ut genom ett hål i tältduken för att jag inte ville riskera att behöva redogöra, på engelska, för alla hur vår grupp resonerade kring permakultur och ett hållbart samhälle. Trots detta är jag ändå så, så glad att vi valde att spendera en vecka här och det är något jag kommer minnas och se tillbaka på med glädje resten av mitt liv. Nu har de precis släppt biljetter till 2017 (!) års festival så om du planerar att besöka Nya Zeeland i februari nästa år, överväg ett besök på Luminate!